Okej vi har alltså lämnat Orlando för våran roadtrip mot Miami. Den snabba vägen går längst östkusten och då skulle de ta typ 5 timmar att köra. Vi valde att åka längst västkusten istället! Denna resa har säkert gått att göra på en hel dag om man kört i sinne men de hade vi inte tänkt göra! Utan vi ville få stanna vars vi ville och se och göra saker vars vi ville så vi hade alltså 2 dagar på att ta oss ner till Miami. Ett litet probelm var bara att vi inte hade nått övernattningsställe bokat, men vi kommer till de senare

Så fort vi lämnade Orlando så hamnade vi på en highway. En stoor highway! Kommer inte ihåg om den var 4 eller 5 filig, men vi hade precis vant oss att köra på en 3 filig väg! Men jävlart så bra trafiken flöt på! Dock så ville vi inte köra längst en highway! Riktigt tråkigt att åka längst om man vill se saker, före de ända man ser är andra bilar och kanske en stad långt borta. Så vi sa åt GPSen att ta en omväg till Tampa. So we did. Gick väl bra att köra längst denna mindre väg, inte så mycket trafik och så. Men så kom vi in till en liten stad och GPSen svamlade i sinne och vi fick ingen riktigt ordentlig bild på vars vi var och åt vilket håll vi skulle åt, men maskinen sa åt oss att svänga höger precis innan en korsning så vi svängde! Men precis när vi svänger så tittar jag på hur pilarna är ritade på vägen vi ska in på och tyckte de såg konstigt ut men hann inte tänka mer på de innan vi svängde in på vägen och ser hur de kommer en massa bilar emot oss i våran fil! VI HADE KÖRT IN PÅ EN ENKELRIKTAD VÄG!!! Thank god så vare en bensinmack precis bredvid så vi akutsvängde in på den för att vända. De var då vi lärde oss att inte riktigt lita på GPSen så jag började läsa kartan bara för att ha en backup ifall den lurar oss igen.

Vi tog iaf ut tillbaka till highwayen vilket kändes ganska skönt då vi kunde vara säkra att vi inte kunde göra fel. Eftersom jag börjat läsa kartan så hittade jag en passande aktivitet utsatt! Ett rehab för skadade djur från havet! De här låg dock inte i Tampa utan i Clearwater. Vi fattade aldrig om Clearwater bara är en stadsdel i Tampa eller en egen stad för dom satt typ ihop. Clearwater bech däremot är en enda lång ö som går längst kusten och jävlar så fina hus de fanns där! Blir jag rik ska jag absolut köpa ett hus där!

Rehabet för skadade havsdjur var inte så jättespännande eller jättehäftigt för de var kanska spartanskt. Men somsagt de är ju till för att rädda djur inte bara visa upp dom. Men de var ändå kul att få se sköldpaddor, uttrar, små hajar, stora fiskar och självklart delfiner! Deras största turistattraktion var delfinen Whinter som inte hade nån stjärtfena. Den ramlade nämligen av efter att hon fastnat så illa i en kräftfälla när hon var liten. Så personalen på rehabet fick lära om henne hur hon skulle simma. Hollywood har t om gjort en film om henne nu som kommer ut i september. Tror tyvärr inte att de kommer att bli en höjdarfilm.

Alla djuren som man fick se var såna som inte går att släppa ut i de fria igen pga att dom inte skulle klara sig själva. Men då fanns de en massa djur gömda i byggnaden som man inte fick se så dom inte blir vana vid människor så dom går att släppa ut i havet igen.

Resan fortsatta nedför Floridas kust. Många trailer park passerades och många extrema hus som t om såg för dyra ut för att ens ha råd att titta på de.

Jag tvingade Robin att vi skulle stanna och äta på ett Hooters bara för att jag vill se med mina egna ögon att dom verkligen går klädda som man sett på tv. They do... Stackars dom! Men jag hade lätt provat på deras jobb för en dag. Jag tror dock att jag inte fått jobbet då jag inte fyller ut BHkraven dom verkar ha? Minst C-kupa annars get out off here! Fick tyvärr ingen bild på nån för jag vågade inte ta kort på dom i smyg och Robin vägrade ställa upp på en bild med nån av dom. Tråkmåns!

Vi stannade även på ett Mall*Mart. Ett måste ansåg jag när man är i Usa! Köpte ett par gladiatorsandlaren för 65spänn. Helt okej pris! Får se hur länge dom håller.

Nattens överning blev somsagt lite av ett problem. Speciellt när GPSen lurades hela tiden. Vi befann oss nu i Fort Myers och vi körde över samma bro 5 gånger innan vi hittade nånstans att sova! Och innan vi hittade hotellet vi blivit rekomenderade som vi absolut inte kunde missa så var man ganska less och ville bara sova.

Andra dagens roadtrip startade med att GPSen som vanligt inte hade en aning om vars den skulle och vi körde en ganska onödig omväg. Men ut på världens rakaste raksträck kom vi tillslut. Herregud så rak! Kom de en liten kurva blev de helt plötsligt skitspännande. Denna raksträcka går igenom ett naturreservat som består typ enbart av träskmark. Så i i detta träskmark valde vi att stanna för att roa oss. Vi hade ännu en gång sett en aktivitet på kartan och valde att ta en titt. Denna gång blev de en Airboat tour. Och för dom som inte vet så är en Airboat en båt med en jättestor propeller på rumpan och som glider fram på vattnet. De var dock lågvatten när vi var där så vi åkte på lera istället. Lite fränt att de gick så enkelt att ta sig fram på lera! Fick tyvärr inte se nå vilda krokodiler men 2 dom hade i fångenskap!

Och nu ladies and gentleman väntar Miami! De var fortfarande soligt och fint ute när vi kom så man fick chansen att se denna otroligt vackra stad! Blev faktiskt mer imponerad över Miami än New York. Visst New York har jävligt höga hus vilket gör de väldigt pampigt, men Miami har nybyggda fräscha och fina hus som också är höga istället för stenklossarna på Manhattan.

Vi bodde självklart på Miami Beach som är turistorten i stan. Och vi bodde mitt på en shoppinggata så de var väldigt trafikerat och svårt att ta sig fram. Och hitta en parkeringsplats! Men fram kom vi. Hotellet var inte lika fint som vi hade hoppats. Såg väldigt litet ut utifrån och vi hade hoppats de skulle ha legat nere vid stranden. Hotellet bestod av 3 byggnader, mitten byggnaden vad lobbyn + rum och i dom andra 2 fanns de varsin restaurang + rum. Mitt emellan 2 av husen fanns de en pool, int så fin. Lite inklämd kändes de som. Men i den andra byggnaden var poolen på taket! Underbart!!! Sol hela tiden! Varmt! Och stora dubbelsängar som man låg och solade i. I loved it! I just detta hus låg en Kina restaurang som vi åt på våran första kväll. Mycket gott! Men inredningsdesignern för hotellet borde skjutas! Rummen hade en boasering som var högre än jag. Den var tack och lov vit men allt ovanför boaseringen vad rött! Och då menar jag allt! Lampan, taket, taket inne på toan!

De hängde fula/hemska/absourba/äckliga/obehagliga tavlor i lobbyn och o korridorerna. Och de var alla på liknande motiv. Två tjejer som sitter ihop midja mot midja utan ben. Dom blev alltså en lång korv som försökte krypa mot varsit håll. Var bara tvungen ta kort på tavlorna för dom var så fula! Däremot var de som var retroinrett väldigt mysigt. Dock var inte de så mycket. Dom borde ha kört på bara de.

Blev väldigt chockad när vi kom fram till hotellet med våra väskor och fick bärhjälp av en av portier. Jag ville inte gå upp med han själv och försökte få med mig Robin men han vågade inte riktigt lämna bilen utanför i risk av att få en böteslapp. Då säger portiern: Jag kan ta nyckeln annars. PÅ SVENSKA!!! Herregud vad förvånad jag blev! Visste inte riktigt vad jag skulle säga. Vi var ju tvugna fråga ut han och de visade sig att han bott i Sverige i 15 år. Skitbra att ha en svensk på stället! Behövde man fråga nått svårt eller ville förstå allt man fick som svar så vare bara att fråga han! Vi hade nämligen tänkt oss till Key West dagen efter så vi bad han om tips och annat. Han tipsade oss dock att prata med "lekledaren" på stället eftersom han hade mer koll på saker och ting. Och båda två kollade snett på oss när vi sa att vi bara ville fara dit över dagen. De tar nämligen 4-5 timmar att köra dit. De sket vi i! Vi for ändå! Och de hade säkert bara tagit 3-4 timmar att köra dit om de inte hade varit för all jävla vägarbeten och andra bilköer!

Key West är Amerikas sydligaste punk och är en ö. Vägen den består enbart av en låååång bro som går över en massa andra öar. Väldigt enformigt att köra på en bro så länge men de går ändå inte att klaga på utsikten! På en av öarna , Marathon, hade vi blivit tipsade om en jättefin strand som vi försökte hitta. Svårfunnen men tillslut. Inte jättefin strand som de hade låtit som att de var, men fin ändå. Herregud vad skönt de var att kunna få lägga sig och sola på en strand i februari! Vi njöt! Blev ingen badning då de var svinkallt i vattnet!

Bilfärden på den oändliga bron fortsatte. Efter många långa bilköer och många småbyar med en massa reklamskyltar vi vi äntligen framme i Key West. Skitmysig stad! Väldigt liten. Gamla fina hus, extremt gamla inte lika fina hus, risiga hus och hus man knappt vågade gå förbi för man visste inte om de skulle rasa över en eller om de skulle hoppa ut en gäng pirater från de.

Key West ligger 90 miles från Kuba, vilket är ca 14.5 mil. De är fan nära! Och då började min skalle fundera på hur många stackars kubaner som drunknat i detta vatten i kampen att nå ett bättre land? Kan tänka mig att de är en hel del!

Blev en väldigt kort visit på ön så vi insåg att vi ville hinna så långt hem som möjligt innan de blev kolsvart ute.

De är var även Alla Hjärtans Dag och vi var säker de ända paret som inte firade denna dag med nått romantiskt. Vi satt i en bil hela dagen istället.

Dagen efter skulle vi lämna tillbaka hyrbilen på flygplatsen. Lite spännande att först hitta dit och sen hitta vars på flygplatsen man skulle lämna bilen. Gick otroligt smärtfritt?! Nästa problem var, hur hittade vi till våran gratis transfer tillbaka till hotellet? Vi blev satta på en buss och fattade ingenting men den skulle tydligen ta oss till bussen till hotellet. Och de gjorde den! Men vi var tvugna vänta en halvtimme på den så vi passade på att kika runt lite. Kändes även skönt när vi faktistk sen skulle hem att vi redan hade hunnit kolla in flygplatsen så vi inte var helt lost då.

Dom resterande 3 dagarna vi hade kvar i Miami innan vi begav oss hem spenderade vi på stranden. Vi gjorde allt vad vi kunde för att hinna få lite färg. Och tro de eller ej men jag lyckades! Inte mycket, men lite! Blev bara bad en gång då de var lite kallt i vattnet. Plus att de var sjukt mycket små maneter överallt och vi ville inte riskera att bränna oss.

Vi shoppade även lite lätt bla på Viktoria Secret. Eller vänta lite? De vart våran enda shopping i Miami tror jag? Om man bortser från apotek där vi var stamkunder. Vi var förbi Miami Ink och tittade i deras studio och lite på deras kläder som även säljer där. Vi promenderade strandpromenaden. Vi åt god mat. Vi gick längst en skitfin och übermysig shoppingagata. Tror jag såg en tjej från Top Model. Vi hade en flamenco-dansare som unerhållning på en restaurang.

Vi hade med andra ord semster! Bara njöt och slappnade av!

Hemresan gick också väldigt bra. Planet till New York var fullsmockat med kostymnissar! Vi tror de hade att göra med att ett annat flygbolag hade flygförbud på över 250 plan. Framme på Newark hade vi ganska många timmar att döda så vi satte och läste. Spännande va. Men de blev de! Helt plötsligt ropade de upp våra namn i högtalarna och ville vi skulle komma till en annan gate. Vi gick dit lagom förvånade. Vi skulle tydligen byta gate och få nya platser på planet. Vi satt oss och fortsatte läsa, så ropade dom upp mitt namn igen! De hade tydligen blivit nått fel med platserna och dom skulle byta dom åt oss igen. Okej tack. Satt mig igen och upptäcker att våra platser från Stockholm till Skellefteå inte riktigt stämde så jag gick tillbaka en tredje gång. Hon fixade så vi fick sitta på samma rad som vi skulle ha gjort från början. Konsigt.

I Stockholm var vårat plan till Skellefteå försenat för att sen vara trasigt så vi fick lov att gå av planet igen om byta till ett annat. 1 timma försening blev de sammalangt. Inget jag hade brytt mig om om de inte hade varit för att vi varit igång i nästan ett dygn och ville bara hem och få sova.

Hemma i lägenheten hoppade i direkt i säng och sov som 2 döda sälar. Skööönt!

Och sen var våran underbara resa slut, tyvärr!