No more städtant!

Kan någon svara på en sak?!
När blev jag egentligen utnämnd till förste Skur-tant på jobbet?!?!?

De hela började i måndags då en liten pojke tappade ut en färgburk mitt i butiken. Stööön! Mamman stod bara och glodde på mig så jag sjasade iväg hon och torkade snällt upp all färg. Tog typ bara 100 år...

Imorse lyckades jag själv välta en bilvaxflaska så den gick sönder och välde ut över golvet. Fuuuck!
Jaha bara att ställa sig på alla 4 och skrubba igen...

Men sen idag! De var fan de värsta! Då kommer de fram en Karl till mig och frågar om de finns en kundtoa. - jo runt hörnet. - bra de har nämligen hänt en liten olycka här borta. och visar mig. Hans son hade tydligen lyckats kissa ner sig just där. Usch! men sånt händer väl småbarn.
Men efter att Karln visat mig så går han bara iväg med sin son! Hallåå?!? Ska du inte städa upp efter ditt barn? Ska jag måsta göra de? Japp! Tydligen!

Förlåt men jag tycker faktiskt att man är skyldig som förälder att städa upp efter sitt barn. Eller iaf erbjuda sig att göra de, sen kan butiksarbetaren säga att de är lugnt jag fixar. Inte bara gå där ifrån och tycka de är en självklarhet. De är faktiskt inte mitt jobb!

Har faktiskt torkat spya en gång i butiken också. Jag möter en liten tjej och hennes mamma. Ser hur flickan blir grön i ansiktet och nästa sekund kräks hon mitt på golvet. Men då var iaf morsan hjälpsam men jag jagade bort hon tillslut och sa att hon hellre skulle gå ut med dottern om hon behövde spy igen.

Från och med nu är de färdigskurat från min sida! Händer de igen så kastar jag bara papperet på föräldern och säger gör de själv!

( fast alla som känner mig vet att jag är för snäll för att säga så, så de lär ju blir jag som gör de ändå... )


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0