Idag somnade familjen Olofssons lilla tax Kaxi in :'( 

Hela 14 år gammal blev hon! En riktig liten kärring hade hon blivit tydligen. Men hon kommer fortfarande alltid vara kaxiga Kaxi för mig. Lilla voffsen som Olofssons skaffade när jag och Anna var 12 år. Vi sprang hem från skolan på lunchen för att rasta henne. Och när familjen åkte bort och Kaxi inte kunde följa med så fick hon bo hos Nyléns istället. Fantastisk hund! Lat som få. Istället för att komma till dörren och hälsa så låg hon kvar i soffan i källaren och skällde tills man kom ner och hälsade På henne. Fes gärna i ens knä gjorde hon också för att sen vakna av den hemska odören och gå därifrån och lämna kvar fisdoften. Tack för den. Luktade illa i munnen gjorde hon också. Söta valpar fick hon med. Första gången Kaxi flög var med mig och Stina. Vi skulle frakta ner henne till Anna i Sthlm. Stackars lilla korven var så rädd. Man kände sig superusel som tvingade henne att vara instängd i en bur så länge. Men ack så glad hon blev när vi var framme!

 

Dom senaste åren har Kaxi bott i Norge och nu i Stockholm. Min plan var att hinna träffa henne en sista gång, men så blev det nu tyvärr inte :( 

 

Varför så brydd om en kompis hund? Jag är uppvuxen med henne! Mer än halva mitt liv har hon funnits och förgyllt dagen hemma hos Olofssons. Men inte mer... Sov så gott Kakkan