Glasögonorm

Dags att prova att se världen igenom nya ögon. Glasögon för att vara exakt. Inte för att jag har nått synfel utan för att jag har ett överansträngt öga. Så för att testa och se om ögat vill slappna av, har jag nu införskaffat terminalglasögon. Men jag är redan skeptiskt. Blir åksjuk så fort jag tittar nånstans längrebort än en decimeter. Det kan inte båda gott...
 
Ska vi tro att världen blir nå vackrare nu?

Fakiren

OKRISTLIGT TIDIGT att kliva upp!!!
 
 
Men vad gör man inte för karriären. Mot Sthlm imorgon igen då

Parlez-vous français?

Det är ju verkligen jättelätt att lära sig ett nytt språk via en app när den ber en skriva siffran 3 men svaret är nummer 4! Och man får då minuspoäng för att man svarade "fel"...
 
 
Franska var inte logiskt i skolan, och det är fasen inte logiskt nu heller!

Working Mum

Sådärja! Då var min första riktiga pendlande arbetsvecka över. Och nu har jag pendlat igen. 4 dagar i Sthlm och 3 dagar hemma Skell för att nu vara tillbaka i huvudstaden hos syster. Hon tycker att jag bloggar för dåligt. Få se vad hon tycker nu när jag gör det sittandes precis bredvid henne. Hej Frida! (vink vink)
 
Att arbeta på en bank då. Ja vad kan man säga? Jag fattar ingenting! Kommer jag fatta nånting? Ja jag hoppas det. Men jag kände redan efter första flygningen ner, att vad har jag dragit mig själv in i... Sånt fan av att flyga är jag ju inte. Har en tendens att bli en aning åksjuk. Och sen en bussresa på det. Jippi...
 
Men annars är mitt dubbelliv lite spännande just nu.  Ena halvan av veckan lever jag ett "fancy", stressigt, storstadsliv med alldeles för mycket folk och med shopping och middagar ute. Och andra halvan lever jag ett mysigt familjeliv i en småstad med rester och massa bebis-pussar. Det är sånt här som får en att uppskatta saker i livet. Små som stora
 
Och i ren Nylén-anda, eller tradition så äts det glass och ses på film här

Nästa vecka smäller det

Hej
2016 är här. Och jag är världens sämsta bloggare...
Vad lyckades jag skrapa ihop i december? Typ 2 inlägg? Det förtjänar inte en klapp på axeln. Ska försöka styra ihop en årskrönika av 2015 här snart. Men det känns som om det mer bara kommer bli en tillbakablick på Tildes första år, haha! Fast samtidigt inte så konstigt med tanke på att hela det här året har kretsat runt henne
 
Men nu är det ett nytt år och nya möjligheter och äventyr väntar. Och då menar jag det verkligen! Jag har tex idag gjort min sista dag som mammaledig. På måndag blir jag en working Mum. En working mum i Sthlm för att vara exakt. Som jag tidigare berättat så har jag sagt upp mig från jula. Istället väntar nu en kortare tjänst på en bank i huvudstaden. Varför då? Ja efter att ha varit hemma ett helt år så skulle det bara kännas konstigt att gå tillbaka till gamla hjulspår och riskera att fastna där för all framtid av ren bekvämlighet. Det känns som om jag kommit till en naturlig brytning. Speciellt när min tjänst är betydligt lägre nu än när jag gick på mammaledighet. Butiken är ju inte ens den samme som jag lämnade. En spark i arslet kan vi kalla det här, för att faktiskt ta tag i livet och testa vingarna på andra stället. Hur ska jag annars komma fram till vad jag vill bli när jag bli stor.
Men allt det här betyder ju då att jag inte längre kommer att få gå hemma med Tilde på dagarna och bara pussa på henne. Hon ska istället få vara hemma och bli uppussad av sin far.
 
 
 
Jag må vara ganska trött nu så här på kvällskvisten, men nu smyger sig ångest över en lite lätt om hur man ska kunna vara borta i 3-4 dagar i veckan i 3 månader...
 
Hur ska jag kunna vara ifrån dina pussvänliga små kinder så länge?

RSS 2.0